Likabehandlingsplan

Sandbergska skolan, läsåret 2024/2025. Plan mot diskriminering och kränkande behandling (likabehandlingsplan). Planen gäller förskoleklass, grundskola och fritidshem.

Vår vision

Vår vision på Sandbergska skolan är att alla elever ska känna trygghet, glädje och trivsel, och känna samhörighet med skolans personal och med varandra. Skolan ska vara en plats där elever och personal arbetar tillsammans för att eleverna ska nå målen och utvecklas i sitt lärande. På vår skola ska ingen elev bli diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling.

Till dig som elev

Vi vill att du ska trivas i skolan och känna att du blir bemött med respekt och rättvisa. Det är en förutsättning för att du ska kunna lära dig det du behöver.

Om du blir utsatt för mobbning, våld, hot eller annan kränkande behandling vill vi att du direkt kontaktar en vuxen du har förtroende för. Det gäller också om du vet att någon annan blir utsatt.

Till dig som vårdnadshavare

Om du misstänker att ditt barn eller något annat barn utsätts för kränkande behandling, kontakta ditt barns lärare eller rektor.

Om du misstänker att ditt barn utsätter andra för kränkande behandling vill vi att du gör det helt klart för barnet att du inte accepterar det och att du ser mycket allvarligt på ett sådant beteende. Kontakta även då ditt barns lärare eller rektor.

Elevhälsoteamet

Rektor ansvarar för att trakasserier och annan kränkande behandling utreds och arbetar för att förebygga att det händer. Till sin hjälp har rektor ett elevhälsoteam med kurator, skolsköterska, skolpsykolog, specialpedagog och representanter för skolans lärare.

  • Rektor: Eva Svensson
  • Kurator: Tor Utne
  • Skolpsykolog: Josefin King
  • Specialpedagog: Åsa Lundberg
  • Elevstödjare: Catharina Wahlund
  • Speciallärare: Åsa Andersson
  • Elevcoach: Martin Turner
  • Skolläkare: Bo Li

Mål för läsåret 2024/2025

Det övergripande målet är att skolan ska arbeta aktivt och målmedvetet för att nå vår vision.

  1. Aktivt arbete med trygghet och studiero för att öka måluppfyllelsen, utifrån elevenkäten.
  2. Aktivt arbete med trivsel, så att alla som finns på skolan känner sig trygga.
  3. Alla platser på skolan ska vara trygga för eleverna att vistas på.
  4. Inga elever ska känna sig kränkta eller diskriminerade på skolan.

Förebyggande aktiviteter

  • Tydliga ordningsregler som utvärderas varje termin. Ansvariga är kollegiet tillsammans med rektor.
  • Kontinuerligt arbete med värdegrundsfrågor i alla klasser.
  • Kontinuerlig uppföljning av elevernas kunskapsutveckling.
  • Gemensamma aktiviteter, bland annat i faddergrupper.
  • Gemensamma, tydliga traditioner som bidrar till trygghet.

Främjande aktiviteter

  • Aktivt arbete med värdegrundsfrågor i alla klasser under hela läsåret.
  • Temaarbeten om vänskap, trivsel och hälsa enligt skolans årshjul.
  • En elevcoach på högstadiet som finns nära eleverna och bygger relationer.
  • Mentorerna arbetar aktivt med hälsofrämjande samtal och aktiviteter i sina klasser.
  • Kuratorn har återkommande gruppsamtal med elever om studiemotivation och identitetsfrågor.
  • Elevrådet arbetar med hälsofrämjande samtal.

Så tas planen fram och utvärderas

Kartläggningen görs genom elevsamtal, till exempel vid utvecklingssamtal, hälsosamtal hos skolsköterskan och samtal hos kuratorn, samt genom diskussioner i personalgruppen, på mentorstid och i mentorssamtal. Stämningen och situationen på skolan är ett stående inslag på personalens konferenser.

Vid läsårets slut utvärderas planen utifrån dokumentationen av årets incidenter. Därefter revideras planen i augusti inför nästa läsår. Ansvarig för planen är rektor tillsammans med elevhälsoteamet och arbetslagen.

Kartläggning

  • Mentorer och elevhälsoteam för vidare information från elever om kränkningar till rektor.
  • Anmälda kränkningar sammanställs av rektor i kvalitetsrapporten.
  • Edukatus Alliance genomför elevenkäter en gång per termin, som redovisas separat.
  • Skolan genomför också egna elevenkäter, som ledningsgruppen analyserar.
  • Elev- och personalenkäter kan även genomföras av kommunen eller Skolinspektionen och redovisas då separat.

Styrdokument

Diskrimineringslagen och skollagen

Skolans skyldighet att arbeta mot diskriminering och kränkande behandling regleras i diskrimineringslagen (2008:567) och i skollagen (2010:800), 6 kap. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering och trakasserier som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Skollagen ger barn och elever skydd mot annan kränkande behandling.

Diskriminering är förbjuden oavsett om den är avsiktlig eller inte, och oavsett om den är direkt eller indirekt. Skadestånd kan dömas ut om skolan inte kan visa att den har fullgjort sitt ansvar.

Skollagen 1 kap. 5 §

Utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna som människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Var och en som verkar inom utbildningen ska främja de mänskliga rättigheterna och aktivt motverka alla former av kränkande behandling.

Läroplanen (Lgr22)

Enligt läroplanen ska skolan främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse, och omsorg om den enskilda individens välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling. Läroplanens värdegrund kan sammanfattas i orden demokrati, lika värde, jämställdhet och solidaritet.

Värdegrund

På Sandbergska skolan har alla lika värde, och vi är alla unika. Med rättigheter följer också ansvar:

  • Du har rätt att känna dig trygg och säker – och ansvar för att andra också känner sig trygga.
  • Du har rätt att bli respekterad som den du är – och ansvar för att respektera och visa hänsyn mot andra.
  • Du har rätt att bli sedd och lyssnad på – och ansvar för att se och lyssna på andra.
  • Du har rätt till kunskaper och färdigheter – och ansvar för ditt arbete och ditt uppförande.
  • Du har rätt att påverka ditt arbete och skolans miljö – och ansvar för att engagera dig, komma med förslag och respektera det vi bestämmer tillsammans.
  • Du har rätt till en trivsam skolmiljö – och ansvar för att hålla rent omkring dig och vara rädd om dina egna, andras och skolans saker.

Förhållningssätt

För att alla ska känna trygghet, trivsel och arbetsglädje ska alla som arbetar på skolan visa respekt för varje individ och utgå från ett demokratiskt förhållningssätt i det dagliga arbetet. Alla ska aktivt motverka trakasserier och förtryck och arbeta för att kränkningar aldrig ska förekomma.

Ansvar

Rektor ansvarar för att

  • all personal, alla elever och alla vårdnadshavare vet att diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling inte är tillåtet på skolan, i förskoleklassen eller på fritids
  • det bedrivs ett målinriktat arbete för att främja elevers lika rättigheter och motverka kränkande behandling, diskriminering och trakasserier
  • planen utvärderas och upprättas varje år tillsammans med personal, elever och om möjligt vårdnadshavare
  • personalen har ett gemensamt system för att dokumentera anmäld eller upptäckt diskriminering och kränkande behandling och de åtgärder som vidtagits enligt åtgärdstrappan
  • klimatet i förskoleklassen, skolan och på fritids regelbundet diskuteras i elevrådet
  • andra myndigheter kontaktas vid behov
  • det finns elevskyddsombud i årskurs 7–9
  • anmälningar om kränkande behandling anmäls vidare till huvudmannen

All personal ansvarar för att

  • följa skolans plan mot kränkande behandling och åtgärdstrappan
  • stötta elever som söker hjälp vid diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling
  • reflektera över de normer och värderingar de förmedlar i sitt bemötande av elever och sträva efter likabehandling
  • se till att åtgärder vidtas när diskriminering eller kränkande behandling misstänks, anmäls eller upptäcks – enligt skollagen 6 kap. 10 § är personal skyldig att anmäla till rektor när de får veta att en elev känner sig kränkt
  • se till att misstänkt, anmäld eller upptäckt diskriminering och kränkande behandling och vidtagna åtgärder dokumenteras
  • bevaka att utredda fall följs upp
  • reagera och ingripa vid pågående kränkningar och trakasserier

Lärare och fritidspersonal ansvarar för att

  • alla elever känner till planen och vet hur de ska agera om de blir utsatta för eller ser en kränkning
  • arbetet med värderingar och samarbete genomsyrar skolan från förskoleklass till årskurs 9
  • genom bland annat enkäter och utvecklingssamtal ta reda på hur eleverna har det: känner de sig trygga och respekterade, och finns det platser eller situationer där de känner sig utsatta?
  • gruppens klimat diskuteras regelbundet på klassråd och samlingar
  • anmäla till rektor när en elev upplever sig utsatt för kränkande behandling

Elever ansvarar för att

  • följa skolans ordnings- och trivselregler
  • säga till när diskriminering eller kränkande behandling förekommer på skolan
  • söka stöd när de behöver hjälp, till exempel hos personal, kamrater eller föräldrar

Vårdnadshavare ansvarar för att

  • se till att barnets behov av omvårdnad, trygghet och fostran blir tillgodosedda
  • kontakta skolan om de vet eller misstänker att en elev utsätts för diskriminering eller annan kränkande behandling

Förebyggande arbete

Vi arbetar medvetet för att skolans gemensamma miljö ska vara inbjudande och för att alla ska känna sig sedda. Klassrum och korridorer ska vara trivsamma, och vi hälsar på varandra när vi möts. Trivsamma lokaler och ett positivt bemötande är en del av ett aktivt värdegrundsarbete. Regelbundna klassråd och rastvärdar är andra exempel på förebyggande arbete.

Skolans gemensamma regler tas fram tillsammans av elever, personal och vårdnadshavare, och de ses över och revideras vid varje läsårsstart. En gång per läsår genomförs en enkät som används både för att utvärdera och planera det fortsatta arbetet.

På Sandbergska skolan är alla barn allas barn. Det innebär att alla vuxna föregår med gott exempel och ingriper vid otrevligt språk och konflikter.

Vuxennärvaron på rasterna är anpassad efter antalet elever. Alla vuxna är uppmärksamma och har extra uppsikt över de platser som eleverna beskrivit som otrygga. Mentorer och klasslärare har en kontinuerlig dialog med eleverna och har därför goda möjligheter att upptäcka kränkningar.

Vårdnadshavarnas medverkan i det förebyggande arbetet är mycket viktig, och vi har därför ett nära samarbete med föräldra- och elevråd.

Åtgärdstrappa vid kränkning och mobbning

Varje incident av kränkande behandling ska leda till en reaktion från de vuxna på skolan. Har en kränkning inte upptäckts av personalen ska elev eller vårdnadshavare i första hand vända sig till någon på skolan de har förtroende för. När vi får veta att en elev känner sig kränkt eller mobbad ska den vuxna som fått informationen i första hand prata med den som kränker och uppmana hen att ändra sitt beteende.

  1. Säg till en vuxen. En elev som blir utsatt för kränkning eller mobbning ska vända sig till en vuxen hen har förtroende för. En elev som ser eller får veta att någon blir kränkt ska snabbt berätta det för en vuxen. En vuxen som ser eller får veta det ska snabbt rapportera till rektor. Har personal kränkt en elev kallas personen till samtal med närmaste chef, som skyndsamt utreder saken. Alla samtal och kontakter dokumenteras och följs upp. Ansvar: den som ser kränkningen.
  2. Enskilda samtal. Mentor, klasslärare eller någon från elevhälsoteamet har enskilda samtal dels med den eller de som blivit utsatta, dels med den eller de som har utsatt någon. Ansvar: mentor eller klasslärare.
  3. Vårdnadshavare kontaktas. Mentor eller klasslärare kontaktar vårdnadshavare, berättar om situationen och informerar arbetslaget. Ansvar: mentor eller klasslärare.
  4. Samtal på skolan. Mentorn kallar vårdnadshavare till samtal på skolan och informerar arbetslaget.
  5. Elevhälsoteamet och rektor. Elevhälsoteamet informeras så snart som möjligt. Uppföljningssamtal hålls inom 1–5 dagar med både den som blivit utsatt och den eller de som utsatt någon. Har kränkningarna inte upphört kallas den som utsatt någon, tillsammans med vårdnadshavare, till samtal med rektor, där även elevhälsoteamet och mentorn deltar. Rektor rapporterar skyndsamt händelsen till huvudmannen. Ansvar: rektor.
  6. Kännbara konsekvenser. Till exempel att vårdnadshavare är med i skolan, eller avstängning enligt skollagens regler. Ansvar: rektor.

Händelser som har inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa rapporteras till Arbetsmiljöverket. Ansvar: rektor.

Begrepp och definitioner

Här beskrivs vad diskriminering, trakasserier, kränkande behandling och mobbning betyder och vad diskrimineringsgrunderna innebär. Avsnittet kan användas i undervisningen eller läsas av den som är osäker på begreppen. Förklaringarna utgår från skolan, men begreppen betyder samma sak i andra sammanhang, till exempel på en arbetsplats.

Diskriminering

Diskriminering är när någon missgynnas på grund av någon av diskrimineringsgrunderna. Med direkt diskriminering menas att en person missgynnas och att det har en direkt koppling till någon av grunderna, till exempel kön. Med indirekt diskriminering menas att skolan tillämpar en regel eller ett arbetssätt som verkar neutralt, men som missgynnar vissa på grund av exempelvis funktionsnedsättning eller religion.

Diskrimineringsgrunderna

Kön – Sexuella trakasserier kan vara både ett uttryck för könsdiskriminerande attityder och ovälkomna sexuella närmanden.

Könsidentitet eller könsuttryck – Diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner, det vill säga människor som på olika sätt bryter mot samhällets normer kring könsidentitet och könsuttryck – mot föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut.

Etnisk tillhörighet – Med etniska trakasserier avses fysiskt, verbalt eller icke-verbalt uppträdande som kränker en persons värdighet och som har samband med personens etniska tillhörighet.

Religion eller annan trosuppfattning – Religionsfriheten är skyddad både i internationella konventioner och i den svenska grundlagen. Annan trosuppfattning innefattar uppfattningar som har sin grund i eller samband med en religiös åskådning, till exempel buddism, ateism eller agnosticism.

Funktionsnedsättning – Varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga, som kan bero på en skada eller sjukdom. Graden av funktionsnedsättning har ingen betydelse – hur liten den än är kan diskrimineringen upplevas som stor.

Sexuell läggning – Homosexualitet, bisexualitet och heterosexualitet. Alla människor har alltså en sexuell läggning. Homofobi är en uppfattning eller värdering som ger uttryck för en starkt negativ syn på homo- och bisexualitet och strider mot principen om alla människors lika värde och lika rättigheter.

Ålder – Det är inte tillåtet att särbehandla personer på grund av deras ålder.

Kränkande behandling

Kränkande behandling är ett uppträdande som kränker en persons värdighet och är ett uttryck för makt och förtryck, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. De kan ske vid enstaka tillfällen eller vara systematiska och återkommande. Den som upplever sig kränkt ska alltid tas på allvar.

Kränkningar kan vara synliga och handfasta, men också dolda och subtila. De kan ske i korridorer och klassrum, men också på nätet och i sociala medier. Även utfrysning är kränkande behandling. Kränkningar kan vara fysiska, verbala, psykosociala eller ske med text eller bild, och förekomma mellan elever, mellan lärare och elever och mellan vuxna.

Mobbning

Mobbning är kränkande behandling som sker vid upprepade tillfällen, där avsikten är att skada någon eller orsaka obehag.

Trakasserier och sexuella trakasserier

Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Både personal och elever kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är också trakasserier när en elev kränks på grund av en förälders eller ett syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning och så vidare.

Rasism

Rasism bygger på föreställningen att den egna folkgruppen är överlägsen andra och att det finns biologiska skillnader mellan folkgrupper. Den används för att förtrycka, utnyttja eller kontrollera andra och är ett uttryck för främlingsfientlighet.